Min Mathistoria Del 3 - Sötsaker och Synda

Sötsaker och Synda

 När det gäller sötsaker har jag inte varit så mycket emot det under den här perioden då jag åt lite , men då hade jag den här grejen att jag inte åt något onyttigt på vardagarna men åt sedan onyttigt på helgerna , kunde ibland bli lite för mycket  (ska inte gå in mera på den biten). Men detta kunde resultera i att jag fick panik och dåligt samvete på måndagen efter att jag åt kanske en hel 100 g choklad på kvällen och jag kände mig ofräsch och tjock. Man fick panik över att magen stack ut , som kanske bara va uppsvullen p.g.a. att blåsan var full eller något.

Sen en kväll efter kanske två år senare på min pappas födelsedag bestämde jag mig för att jag inte skulle äta några sötsaker alls , för då hade jag massor av godsaker framför mig och jag ville testa mig själv om detta skulle gå. Det gick rätt bra faktiskt och mina bekanta var såklart lite förundrade när jag höll på så här , men det blev sen som en liten vana för de att man inte vill ha någonting t.ex när man fikar (som min familj gör typ ofta !?) så de sa ibland "Benjamin vill du ha.....Nej juste du äter inte sötsaker".

 Ibland inom visa ställen försöker mina föräldrar tvinga mig att äta t.ex. tårta eller någonting om vi fikar , vilket jag tycker är lite extremt. Visst om det kanske är någons födelsedag (jag brukar skippa ändå ibland , hihi) , men måste de tvinga hela tiden. Jag måste väl få bestämma själv över vad jag vill stoppa i min kropp. För om jag inte är sugen så är jag inte sugen , liksom varför ska man äta något man inte är sugen på ?

Helt ärligt så mår jag inte så bra när jag äter sötsaker ibland (förutom Mörk Choklad , som jag älskar) eftersom jag känner mig ofräsch och jag blir på något sätt lite illamående , speciellt om jag inte är sugen. Jag försöker mest undvika jätte söts godisar för det ger en sån sockerkick och sen blir man helt död efteråt. Det blir man inte av mörk choklad har jag märkt.

Fast om jag är sugen på andra sötsaker är det såklart en annan sak. Men det har hänt att jag har varit lite extrem och inte har velat unnat mig någonting alls , för jag har varit på något sätt rädd för det och har inte tillåtit mig att göra det. Men det har varit p.g.a att jag ville äta så nyttigt som möjligt. Vilket jag inte säger emot.

Idag har jag ett annat tänk om mat och allt onyttigt. Förut om jag åt t.ex. godis eller pizza kunde jag få panik och ångest , men nu känner jag inget sånt. Nu tänker jag mera att det man äter ska man ändå förbränna och det är okej att unna sig då och då , för om man är för extrem med vad man äter kan de leda till dåliga saker psykisk. Alltså man kan bli ett stort kontrollfreak om man säger så. 

Jag äter mer än vad jag gjorde för några år sedan , för att jag vill numera bygga mer muskler och gå upp i vikt, än att vara en spinkig tändsticka och gå ner i vikt. Jag äter såklart nyttig mat fortfarande fast mycket mera av (t.ex havregryn och annat sånt som sägs vara kalorrikt) och sen unnar jag mig lite då och då (mest med mörk choklad på helgerna , för det är lite nyttigare än annat jätte sött godis). Man kan säga att jag blivit mitt motsatta jag. Alltså jag äter mera istället för mindre osv.

Just nu när det är jultider tycker jag att det är lite tradition att äta lussebullar , dricka julmust och äta pepparkakor. Så det unnar jag mig gärna nu på adventstider/Söndagar.

 
Min Mathistoria Del 2 - Mat & Känslor

Mat & Känslor

Men ibland om vi inte skulle ha grönsaker hemma då såg min portion väldigt liten ut. Med detta började folk kommentera och fråga varför jag åt så lite, vilket kändes irriterande. För jag kommenterade ju inte folks eller deras matstorlekar för jag tycker det är något som man får bestämma själv , liksom jag vill inte lägga mig i så mycket i vad folk äter utan det får de bestämma. Men det kan hända ibland att jag frågar i dagens läge , men det händer inte ofta. Det beror på inom vilken situation det är i. För det kan vara pinsamt ibland och fråga det till en person likson. Men det tyckte jag kändes irriterade och jag tänkte "Tänk på ditt så tänker jag på mitt och lägg dig inte i hur jag äter"

 Förut var jag rätt rädd att gå upp i vikt och det var någon slags tävling inom mig som gick ut på att jag skulle försöka behålla samma kroppsvikt hela tiden , men så fort det blev kanske 4 kg mer på vågen så fick man lite smått panik. Problemet med att jag åt på det här sättet var att jag tyckte det kändes bra för när jag inte åt som alla andra (förutom dessa tjejer) kände jag mig speciell. För det var något man kunde kontollera , något jag bestämde över och det var något som inte kändes tillåtet och det var någonting annorlunda. Lite därav att jag sminkade mig som en EMO/Fjortis , hade långt hår och såg ut som en tjej. Fast om någon skulle kommentera att jag var ful eller äckligt eller något annat grovt , skulle jag ändå fortsätta med det jag gjorde , fast att det ibland gjorde ont.

Men eftersom jag ibland åt väldigt lite så är det inte sunt att göra det när man är tonåring och är frisk för övrigt så det är ingenting jag rekomenderar självklart , om man säger så.

Sen tyckte jag lite längre med åren att jag såg väldigt spinkig ut t.om min farmor sa att jag såg väldigt smal ut och undrade om jag åt någonting eller tillräckligt . Jag hade också ett slags ideal i mitt huvud på något sätt att jag skulle se smal ut , lite som en kvinnas kropp , om man säger så. Med det bestämde jag mig för att jag ville se lite större ut och inte se ut som en tändstickan. Jag ville helt enkelt se lite mera muskelös ut om man ska gå rakt på sak. Därav började jag träna på Gym.

 

 
Min Mathistoria Del 1 - Umgänge
Alltså jag har märkt mer och mer att jag har börjat att synda och det känns bra bortsett från att man har fått värsta blodsockerfallet , men jag antar att det var det värt (???:) ). Men känner mig inte så fräsch efter allt detta , men det var längesedan som jag åt chips , bullar elller kakor. Eftersom jag rör på mig ganska mycket så gör det inte så mycket när om jag äter lite onyttigt då och då.
 
Men det har inte alltid varit så. Lite Historia här nedanför som jag delar med mig av , fick idén att skriva detta med tanke på hur jag åt förut och vissa saker kanske var lite extrema. Vill säga att jag har inte haft någon sorts väldigt sjuk ätstörning som detta skulle ha ledat till Anorexia , utan lite av att jag gjorde lite saker som mina kompisar gjorde. Så man kanske kan säga en liten ätstörning om visa tror det. Men vill inte använda det ordet för mycket , för det är ett rätt känsligt ämne. Men det kändes inte som en ätstörning när jag väl gjorde detta , så jag vet inte om jag hade det eller inte. Haha ni får avgöra själva. Jag hade bara ett väldigt konstigt tänkande i allafall om mat. Texterna blev ganska långa så de fick delas upp i tre delar.
 
 Umgänge
 
Jag kommer ihåg för några år sedan då jag hade en s.k EMO period då jag verkligen såg annorlunda ut och jag tror just den tiden handlade om att jag skulle s.k "Express Myself" och jag var rätt så spinkig. Jag hängde med ett tjejgäng (som var jätte trevliga och var super skyssta som var mina vänner under denna skoltid , vi gick i samma klass) och några av de hade jätte panik när det gällde maten. Så fort den här personen åt för mycket , gick hon ibland ut ifrån matsalen och ringde sin mamma för att prata ut om hennes ångest.
 
Som tur var fanns det några i gänget som inte var på det här sättet utan var istället tvärtom och det hände några gånger att de sa till den här personen att "du kommer inte gå upp i vikt bara för att du äter det här lilla , nu får du ge dig". Vilket var rätt bra för den här personen var lite väl petig och panikslagen , nästan lite det där väldigt anorexiska tänkandet. Om man nu ska förklara det på ett lite bättre sätt. Som tur tror inte att jag hade lika stor ångest som hon hade över mat som jag hade.
 
Det konstiga med detta var att eftersom jag hängde med det här gånget rätt mycket och jag såg att på visa tallrikar var lite tommare på mat än andra , då hackade jag på det här. Fast med det åt jag mest grönsaker och mindre av själva "maträtten". Haha det var liksom min s.k Diet: Mycket grönsaker och lite av huvudrätten. Ingenting jag skulle äta idag för nu har man lite mera logik och bättre tänkande om mat än vad man hade. Nu är det mera att jag plussar på allting: Mera grönsaker och typ samma mängd av själva huvudrätten. Man kan säga att jag åt nyttigt med tanke på grönsakerna , men att jag åt lite av själva huvudrätten var kanske lite extremt och ett väldigt konstigt tänkande. Man kan säga att jag gick lite i en trend att man skulle äta lite för att vara smal och hela den där biten. Lite som trenden med den jävla barnmaten !
 
 
Remember This !!?